Emmanuel, igen

Johannesakademin

känner ni till Johannesakademin? det är en plats för fördjupning och studier vid Nya slottet Bjärka-Säby som erbjuder många spännande kurser.

kolla in programmet inför våren. Det ser riktigt bra ut.

det finns även en blogg med kontinuerlig information om verksamheten.

skrivet i sten

Bor man i öknen får man ta vad man har. Här ovan ser ni en sten med tre textavsnitt från en bok av Evagrius som någon munk har skrivit av (svårt att säga när men nånstans på 4-500 talet) . Dessa är några av de få bevis på översättning av hans texter till koptiska som vi har.

I modern engelsk översättning låter texterna som munken fick med sig på sin sten så här:

"'Cursed be the one who makes an image and puts it in hiding' (Deut. 27: 15). The same is true for the one who has the passion of avarice, for the former worships a useless piece of base metal; the latter carries around in his mind the fantasy of wealth."
(8 Thoughts 3.14)

"The gentleness of a man is remembered by God (cf.Ps. 131: i), and a soul without anger becomes a temple of the Holy Spirit.

Christ reclines his head on a patient spirit (cf.Matt. 8:20), and an intellect at peace becomes a shelter for the Holy Trinity.

Foxes find shelter in the resentful soul, and beasts make their lairs in a troubled heart.

A distinguished person avoids a shameful inn, and God avoids a resentful heart."

(8 Thought 4.11-14)

"If you are fleeing Laban the Syrian, flee in secret and do not trust his promise to escort you, for through those means whereby he said he would escort you, he shall restrain you. For in escorting you with musicians, flutes, and drums, he contrives to pull back the fleeing mind by beguiling it with the sound of music and by dissipating its moral resolve with the harmony of the melody (Gen. 31: 20-7)."

(8 Thought 8.22)

+Bertil Gärtner (1924-2009)

(via joel)

O Come O Come Emmanuel - Sufjan Stevens [Adventmusik]

tryckkonst - new and old

FireFly Letterpress from ilovetypography.com on Vimeo.

Bokvärlden håller på att förändras drastiskt. tyvärr är det stort motstånd bland mäktiga människor i vårt land mot projekt som Google-books.

Men det finns andra tjänster som ni inte får missa. T.ex. The Internet Archive där man kan ladda ner tusentals böcker som inte längre är copyright-skyddade.

Sen har vi tjänster som Lulu.com där man kan få sina pdf-filer tryckta i väldigt bra kvalité. Här kan ni se en bok som jag skapat med hjälp av en pdf från Gbooks: Stephen Bar Sudaili - the Syrian Mystic

I Sverige har vi ju även tjänsten Vulkan, men det verkar som man bara kan skapa A5-böcker där, vilket gör det lite mindre idealt för antikvariska pdf-filer.

Pop corn in slow motion

via @samuelvarg

Ljungblahd och Franklin. sjukt bra.

Dagen.se: Samuel Ljungblahd - vanilla soul Kirk Franklin from dagen on Vimeo.

Lilliputtarna firar mässa

(i Santiago de Compostela)

Rivers of Babylon (från Mad Men)

lego-sushi

från ffffound

colbert och 'civil religion' (via @joelsh)

The Colbert Report	Mon - Thurs 11:30pm / 10:30c
The Word - Symbol-Minded
www.colbertnation.com
Colbert Report Full Episodes Political Humor Michael Moore

från joel

Om det var Gud - Tomas Andersson Wij

berättelser

"Romanen kan fungera som ett filosofiskt verktyg, inte genom att producera teorier utan genom sin förmåga att få oss att bättre förstå tillvarons gåtfulla sidor. I romanen håller författaren fram en provkarta av varianter på mänskliga erfarenheter och reaktioner. Tillvarons alla nyanser uppenbaras för oss, inte genom livet men genom litteraturen. Vi läser de stora romanerna, eftersom de läser oss, skriver Finkielkraut."

från en understreckare i SvD häromdagen.

mobiluppladdningstest

att älska på fel sätt

"Augustine says, desire for objects that are cut free from their source and their end in God is ultimately the desire for nothing. Because choice itself is the only good, because desire is the only thing objectively desirable, desire becomes a desire for nothing. In Augustine’s vision of the great chain of being, all things that exist are good, but only insofar as they participate in God, the source of their being and the source of all good. To pursue the lower things on the chain of being for their own sake, to forget their source and their final end, is to sever the link that holds them in being, at which point they begin to slide back into the nothingness from which the creatio ex nihilo summoned them. For Augustine, sin is committed when 'in consequence of an immoderate urge towards those things at the bottom end of the scale of good, we abandon the higher and supreme goods, that is you, Lord God, and your truth and your law.' This is not just a matter of wanting too much; it is a matter of wanting without any idea why we want what we want. To desire with no good other than desire itself is to desire arbitrarily. To desire with no telos, no connection to the objective end of desire, is to desire nothing and to become nothing. 'I abandoned you to pursue the lowest things of your creation. I was dust going to dust.'"

William Cavanaugh, Being Consumed, 13-14.

Döden och livet

(denna inför-söndagen-text publicerades i Världen idag, idag.)

GT: Jesaja 26:19
Epistel: 2 Kor 4:7-14
Evangelium: Johannes 11:28-44

Denna söndags tema är så stort, så omutligt grundläggande, att det kan vara svårt att tala och tänka kring. Vad kan man egentligen säga om “Döden och livet”? Ett sådant ämne kan bli så svåråtkomliga att det nästan blir banalt eller obekvämt komiskt. För sin inre blick ser man Bergmans vitsminkade vålnad som säger "“Jag är Dööödn"”. Den som pratar obesvärat om döden kan tyckas antingen sjukligt svårmodig eller verklighetsfrånvänd och naiv.

Men döden förblir aldrig inlåst, glömd eller bortskrattad. För en tid reducerad till ett samtalsämne i kaféer och salonger kanske, men borttrollad eller överlistad blir han aldrig. När någon vi älskar dör förvandlas all vår vaga ängslighet till något som är omöjligt att sätta ord på. Du fattas mig, morfar.

För några år sedan var jag på en konsert med Kent i Stockholm. Vi var flera tusen människor som stod i ett gigantiskt vitt tält och lyssnade på musiken från deras nysläppta skiva “"Du & Jag Döden"”. Konserten slutade med att Jocke Berg, och de flesta i publiken, sjöng textraden "“vi skall alla en gång dö"” om och om igen. Sen kom en smäll och askliknande konfetti spreds i tältets varma luft. I högtalarna började de spela en gospellåt om himmelriket och alla gick sakta ut i sommarnatten. Det var en bisarr upplevelse. Tusentals storstadsbor gav sig hän i något som inte kan liknas vid något annat än ett sekulärt väckelsemöte. Istället för att förfasa sig kan man ana den rädsla och längtan som inte ligger långt från ytan hos den annars så avkristnade svensken. Tanken på döden snuddar vid den nerven.

Minnet av den kvällen är för mig nära förknippat med en man jag mötte på tunnelbanan en sen kväll i Chicago. Han steg på tåget bärandes på en stor sopsäck och satte sig mitt emot mig och sa "“En gång var jag en bebis. Nu är jag en man. Jag växte upp. Jag vet inte hur."” Han upprepade denna ramsa i flera minuter utan att jag kunde få någon kontakt. En stund senare stod jag på en perrong och såg honom försvinna bort med tåget. Hos honom hade den städade och socialt smidiga ytan krossats någonstans längs vägen och kvar fanns bara det blödande såret och frågorna.

I söndagens evangelietext möter Jesus denna dödens verklighet när han står framför sin älskade vän Lasarus’ grav. När han nyss mötte Lasarus syster sa han: “"Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö"” (Joh 11:25-26). Efter denna tydliga proklamation av att i Jesu egen person är Livet förkroppsligat låter evangelisten oss ändå veta att “"Jesus grät”". Varför gråter Jesus? Den katastrof som varje människas död innebär är inget som Jesus skyndar förbi för att snabbt rätta till. Världens brustenhet är inte ett symptom som han observerar kyligt och distanserat. Han tar sorgen till sig och låter den röra vid sitt inre. Det är bara då hans livgivande ord kan väcka till liv.

I episteltexten ser vi hur detta medlidande lever vidare och kommer till uttryck i Paulus liv: "“Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp. Ty jag, som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv skall bli synligt i min dödliga kropp. Alltså verkar döden i mig och livet i er"” (2 Kor 4:10-12). Apostelns djupa förening med Kristus har gjort honom medveten om att hans lidanden förmedlar liv till syskonen i Korinth. George MacDonald skrev att “"Kristus led inte för att vi skulle slippa lida, utan för att våra lidanden skall bli som hans"”. Är det inte så att om vi förblir nära den brustna världen, inte skyr den med blicken och beröringen, utan istället med svaga händer lyfter upp den till Jesus så kan Guds liv spira där vi minst anar det.

Ja, vi ska all en gång dö. Men tillsammans med den döende rövaren på korset kan vi viska och be: “"Jesus, tänk på mig när du kommer i ditt rike”."

Vila i frid morfar, och må det eviga ljuset lysa för dig!

Neutral Man's Burden

Om vi formas av vår livsberättelse, låter våra erfarenheter påverka vårt omdöme, är vi då mindre objektiva? Tydligen enligt vissa domare i USAs högsta domstol.

Colbert lysande som alltid.

The Colbert Report	Mon - Thurs 11:30pm / 10:30c
The Word - Neutral Man's Burden
www.colbertnation.com
Colbert Report Full Episodes Political Humor Meryl Streep

Sankt Onuphrius

ni missar väl inte att det är Sankt Onuphrius dag idag?




källa: The lives of the fathers, martyrs, and other principal saints (1845) (http://books.google.com/books?id=WbxjAAAAMAAJ&printsec=toc)


en annan version, från Nordisk familjebok (1914):