kampen mot ondskan

(Den 29 februari 2008 avled Hans Johansson. Hans sista predikan var på den tredje söndagen i fastan, några dagar tidigare, på temat “Kampen mot ondskan”. Nu när vi på söndag firar denna söndag igen bör vi lyssna på hans sista profetiska ord. Det som följer är anteckningar från denna predikan. Må hans minne vara evigt och må han vila i frid.)

Evangelietext: Markus 9:14–32; Luk 11:14-26

I evangelietexten läser vi om en pappa som kommer till Jesus: “Jag har kommit till dig med min son som har en stum ande … ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom.” Finns det verkligen demoner, som plågar människor på det här sättet? Kan man på allvar tro det i Sverige? När vi läser evangelierna stöter vi ideligen på orena andar som på olika sätt håller människor bundna, i skam och förnedring. Jesus har kommit för att befria människorna och världen från det onda. Demonerna skriker: “Vad har du med oss att göra, Jesus, du den högstes Son?” Demonerna förstår mer än människorna.
Att veta vem Jesus är men ändå avvisa honom, det är demoniskt. Det som skiljer Guds barn från demonerna är inte kunskap, utan kärlek. Kärleken ser den Andre, som en gåva. Någon att respektera, att vörda. Ondskan ser den Andre som ett problem, som ett hot, som en möjlighet att utnyttja, att sko sig på. Får ondskan makt med oss, så frammanar den girighet och förakt. Det demoniska ödelägger. Ödelägger vår personlighet, förstör vår gudslikhet.
Det började med ett avfall från Gud i änglavärlden när en ängel tog blicken från Gud och vände den mot sig själv. Istället för att i tillbedjan skåda kärleken i Gud, vände han blicken mot sig själv. Jag skall sätta mig högst. Sätta min tron över allt annat. Det är ondskans röst, den röst som människan väljer att tro redan i Edens lustgård. Den röst som säger: “JAG!” Här föds fröet till egot, det självupptagna. Det är denna onda röst som försöker få Jesus på fall. Satan frestar honom att slå vakt om sig själv. Frestelsen är att vara “rädd om sig”. “Var smart, du som har makt, använd dina möjligheter. Skaffa dig ett bra liv, skaffa dig makt. Gud kan du inte lita på. Vänd blicken mot dig själv, satsa på ditt ego.”
När Jesus talar med sina lärjungar om att han går mot lidande, förkastelse och död så tillrättavisar chefslärjungen Petrus honom “må Gud bevara dig Herre, något sådant ska aldrig ske” Vad händer? Jesus vänder sig mot Petrus och säger “Håll dig på din plats, Satan. För dina tankar är inte Guds, utan människors” Tänker människor sataniskt? Tydligen. Är det sataniskt att slå vakt om sig själv? Är det sataniskt att skydda sig för korsets väg? Det är det Jesus säger. Den gudomliga kärleken är den självutgivande kärleken. Den kärlek som inte slår vakt om sig själv.
När en människa vill hejda denna kärlek så är det en satanisk röst som talar. I Edens lustgård lyssnade vi till denna sataniska röst. Sedan dess har vi varit rädda för Gud. Sedan dess har vi varit rädda för varandra. Ondskan får makt med oss genom egot. Med ett själviskt, protektionistiskt ego så har vi fienden inom oss. Vi är fiender till oss själva. Men när vi ser på varandra med goda ögon, när vi litar på varandra. Då behöver vi inget ego. Det finns ingen anledning till det.
Att leva från sitt ego, är som att bränna rökelse till Satans ära. Han slår sig i sällskap med egot och flätar sig in i det. För att så allt fastare leda oss bort från Guds ansikte. Även om det onda finns i oss är det inte vårt sanna jag. Vi behöver någon som öppnar våra ögon för vilka vi är i vår relation till vår skapare. Vi behöver någon som befriar oss från det självupptagna. Instängdheten i oss själva. Egot som är styrt av rädsla, det vi gjort till vårt jag. Jesus kan befria oss därför att i honom finns ingen rädsla.
Jesus har inget ego. Vem är han? Han är inget ego. Han är relation. Han är sin Faders älskade Son. Han lever i kärleken. Han lever i den rena kärleken som driver ut all fruktan. Han är inte rädd för något, för någon. Inte ens döden. Han är beredd att dö därför att ingenting kan skilja honom från Faderns kärlek. Genom Anden kommer han att väckas till liv. Kärleken är starkare än allt ont. Den övervinner allt. Den övervinner döden. Och därför kan inget hot skrämma honom. Han dömer ingen. Han vill allas väl. Därför att han älskar alla. Även den som i förakt för hans svaghet naglar fast honom vid korset.
Pojken låg där så livlös att alla sa att han var död. Det är så vi föreställer oss att det kommer bli. “Jag vägrar släppa taget om mitt ego. Jag kommer dö!” Men Jesus tog hans hand och reste honom upp.