idag har varit en väldigt bra dag. jag och min kompis kyler lämnade wheaton klockan halv åtta på morgonen och styrde mot storstan. det är ju lördag så det var inte mycket till trafik och man kännde sig lung och fin, vi var i god tid. trodde vi. det visade sig att jag hade sagt att jag visste vägen till University of Chicago. Jag har varit där en gång innan och visste ungefär hur man körde, vi kom till rätt stadsdel iaf. Men men.. så kör vi vilse. (nu gick ane bruns "sleeping by the fyris river" igång..) hur som haver. man trodde man var i tid, men så fick vi snurra runt i typ en halvtimme. jag fick springa in till typ 4-5 ställen och fråga efter vägen. ingen hade koll. till saken hör att U of C ligger i södra chicago, en av amerikas mest segregerade stadsdelar. inte en vit människa så långt ögat ser. först snackade jag med indier i en mack. ingen aning. sen snackade jag med en svart kille med cornrows och hiphop i öronen, utanför ett stadsbibliotek, väntandes på öppningsdags. han visste vart ett state college (kommunalt) låg men U of C hade han aldrig hört talas om. Det är ganska otroligt. Ett av landets bästa universitet ligger nån kilometer bort och folk som bor där har aldrig hört talas om det. det är lite svårt att få in i sitt svenska huvud hur det fungerar. sen var det dags för nästa indiska bensinmack, där inne höll en dunderberusad/hög svart kille på och skrek, han var vansinning av nån anledning. "You motherf***ers, the first motherf***ing man who taught you to pray was a black motherf***er". Sorgligt, läskigt och lite obehagligt. Dessa indier gav mig vägbeskrivning, som var felaktig. Sen spang jag in till en bildelsbutik: ingen aning. Ok, den här berättelsen börjar bli tjatig. Men ni fattar vinken. Till slut frågade jag en tjej vid ett rödljus och vi valde att lita på henne. Och vi kom fram. Trot eller ej, men vi var bara tjugo minuter sena. Om ni vill se programmet till konferensen finns det här:
http://divinity.uchicago.edu/news/spring_2006/ethicsclub/aesthetics.shtmlFöreläsningarna var jätteintressanta. De handlade om hur vår förmåga att uppfatta skönhet och skapa, i konst och allmänt, kan relateras till etik, moral, dygd etc. T.ex. En kille läste ett paper om "Improvisation and Ethics". Han visade hur improvisation i musik kan jämföras med och hjälpa oss förstå våra moraliska val. Bland annat: En jazz musiker måste ha vad han kallade "flow". Han/hon måste kunna gensvara till en situation, i musiken, utan en förutbestämd plan eller agenda, han måste kunna flow:a med musiken. Musikern har inte en plan, han upptäcker utmed vägen. Men musiken uttrycker ändå det som finns i honom, hans karaktär, hans musikstil. Denna "stil" har formats genom mycket förarbete, musikteoristudier, övning etc. En improvisatör är också begränsad av dem han spelar tillsammans med "facts of the matter dictate response".
Allt detta, och mer, relaterade han till hur vi gör moraliska val. Varje situation vi hamnar i kräver kreativitet, det funkar inte alltid att bara ha en plan, en ide om hur saker ska eller bör gå till. Vi måste improvisera. Detta kanske låter relativt. Men för att vi ska kunna improvisera etiskt krävs det även här övning i dygd, i eftertanke, bön skulle jag vilja tillägga. Det krävs en tradition som vi står i, som vi lever i, endast då kan vi, utifrån den, "improvisera" etiskt. Improvisation är inte det samma som att vara impulsiv. Han talade även mycket om pluralism, hur improvisation kan hjälpa oss tänka kring detta med olika uppfattningar om vad som är sant och rätt. En del av det var lite för komplicerat för mig. Alla som var där var typ lärare eller doktorander, så en hel del var förutsatt att man visste.
Det är lite roligt med akademisk snobbhumor. Föreläsarna kunde säga nån liten halvmening, om något som bara en halvfull i publiken förstod, så de får skratta lite självgott i skägget. Det är en spännande miljö, men ganska skrämmande också. Jag blir stimulerad och sugen på att vara del av en sån grupp människor, få brottas intensivt med såna här frågor, men när man kommer in i det utifrån blir man lite skraj. Jag stod och hällde upp kaffe när en av arangörerna kom fram och hälsade. (det ska sägas att det var kanske trettio pers där, så man märktes) Hon var en ung blond tjej. Hej hej säger jag. Hon var graduate student. Studerade Gregorios av Nyssa (ngt som intresserar mig). Direkt drog hon av en lång lista på hennes forskningsintressen. And what about you? Kallsvett. Jag mummlar fram ngt. Oh yes den och den har skrivit sin doktosavhandling om det I'll have to introduce you, säger hon och hon fladdrar vidare. Det är väldigt intensivt. Men kul. Och själv är jag "undergraduate" vilket låter som gymnasiestudent i dessa kretsar, man vill hosta fram att man trots allt är äldre än en "vanlig" amerikansk junior (3:e årselev) i college..
Det finns mkt mer att berätta. Får bli en annan dag. Nu måste jag i sängs. Kvällen spenderades i.a.f. i chicago. Vi åt etiopisk mat.
En rolig grej: nu kan jag äntligen tömma min mobbe på bilder, tack vare min dators bluetooth. jag är peppad. nu kan jag ta taskiga bilder och spela in ljud med mobben och lägga upp på nätet. jag gillar att de är dåliga och lågupplösta, det är som en sketchbok, när man är ute på resa, att knäppa bilder här och var, inte direkt bry sig om kvalitén.. lägger up ngra nu:
på väg hem från flygplatsen igår
pizzaberget, salabacke, johannes och nyss hemkommen jonis
förra veckan hade ngn lyckats byta ut amerianska flaggan på skolans huvudbyggnad, till en piratflagga (detta är en bild av en bild)
